Lite historia om trakten
Det är inte troligt att namnet Älvsala har något med folktrons älvor att göra. Istället är det vargen som ligger bakom namnet. Det äldsta belagda namnet är från år 1538 då platsen kallades Wlffzale. Namnet kommer av Ulvshals, ”vargsvans” och Älvsalaudden kallades ursprungligen Ulvshalen.
Men namnet förändrades och i Stockholms tänkebok 1596-99 s.141 nämns en dräng vid namn Per Ivarsson i Öluesala i Värmdö socken. Han hade ställts inför magistraten anklagad för att ha stulit nötkreatur, bland annat i Vaxholm och på Ljusterö.
Stavningen varierar i början av 1600-talet: Vluesala, Wluesala och även Öluesala, bland annat i Värmdö Dombok år 1605.
Någon enhetlig stavning fanns inte i Sverige förrän kring förra sekelskiftet. Man stavade som man talade och variationerna var många. I kartografen Carl Gripenhielms karta över Värmdö skeppslag från år 1690 kallas platsen Öhlsala och Älvsalaviken benämns Skabbviken. Och i mantalslängden för Hemmesta fjärding i Värmdö socken år 1650 upptas två Jöns och en Lars som ägare till de tre gårdar som då fanns i Öhlsahlla.
I början av 1700-talet etableras det nuvarande namnet Älvsala. I Värmdö sockens husförhörslängd för år 1718 används namnet Westra Elfsala.
Under 1500- och 1600-talen kallades Västra Älvsala Gård för Nedre Älvsala. Andra herrgårdar fanns vid Östra Älvsala, och Brevik.
Vid ”rysshärjningarna” år 1719, som var ett led i rysk terror mot civilbefolkningen för att tvinga de svenska makthavarna till eftergifter vid fredsförhandlingar, nedbrändes alla de gårdarna i likhet med många andra gårdar längs kusten.
Under större delen av 1700-talet var Brevik, som ägdes av familjen Psilanderhjelm, huvudgård. Det köptes år 1730 av Arvid Dahl, adlad Psilanderhjelm, som återuppbyggde godset efter rysshrjningarna. Familjen ägde även gårdarna Tuna, Moor, Björkvik, Strömma, liksom Västra Älvsala. Dessa var kvar i familjens ägo fram till år 1810.
Västra Älvsala arrenderades ut till andra adelsfamiljer och besuttna borgare från Stockholmstrakten.
Båtsmanstorpet Falkensberg
Västra Älvsala ingick i Hemmesta fjärding, vars indelta båtsmän, med båtsmansnamnet Falk, från tidigt 1800-tal bodde med sina familjer i det torp som ligger synligt längs med Solrosvägen. Torpet kallas fortfarande Falkensberg.
Fagerdala Gård innan ombyggnaden.
Fagerdala Gård var urprungligen huvudbyggnad till en bondgård, som först år 1860 byggdes om och gavs ett mera herrgårdsliknande utseende och bland annat förseddes med ett valmat tak. Husen på motsatta sidan av Fagerdalavägen under senare halvan av 1800-talet statarbostäder.
Skolhuset, som ligger kvar vid Gamla Skolvägen, byggdes efter en donation av ägaren till Skärmarö Gård, Peter Pettersson, som även ägde Västra Älvsala gård under perioden 1852–1889.
År 1881 påbörjades undervisningen av barn från Fagerdala, Västra och Östra Älvsala, Bullandö, Björkvik (numera namnändrat av kommunen till Björksala) och Skärmarö. Den första lärarinnan, Ida Maria Westin, arbetade i skolan i fem år innan hon år 1886 emigerade till Nordamerika. Skolan lades ned år 1946.
Gamla vägen genom Fagerdala – Älvsala – Björkvik – Bullandö följde sträckningen av nuvarande Näckrosvägen – Gamla Skolvägen.
Vägen mellan Hemmesta vägskäl och Fagerdala brygga följer ganska nära den segelbara led som fanns under vikingatiden från Gullekeviken, mellan Fagerdala och Brevik, till Hemmesta, via dagens Torsby träsk till Torsbyfjärden.
Mellan vår badplats och Fagerdala ångsbåtsbrygga ligger den gamla Roddarkrogen från 1760-talet. Den är i dag en konferensanläggning.
Den första mer samlade fritidsbebyggelsen i trakten tillkom på det som varit Fagerdala ägor. Det var lätt att nå dit både med ångbåtsbryggan och via allmän väg.
I början av 1950-talet fick familjen Östberg, som då ägde Älvsala, tillstånd att lägga ner jordbruksdriften på en del av sn mark. Tre byggnadsplaner upprättades: Östanvik, Östra Älvsala och vårt område Västra Älvsala. Exploateringen, som totalt omfattade cirka 250 tomter, genomfördes av Fastighetsbolaget ”Stockholm med Omnejd”.
I början av 1970-talet följde ytterligare en stor exploatering, nu genom företaget ”Hem på Landet”, med ytterligare 250 tomter. Det som i dag utgör Nya Älvsala.
Den omfattande exploateringen medförde en stor genomfartstrafik genom vårt område. Det blev därför, åtminstone för de fastigheter som ligger längs Gamla Skolvägen, en förbättring när en ny väg till Bullandö och den Marina som börjat byggas där, anlades år 1970. Vägen tog också upp trafiken till fritidsbebyggelsen nordöst om vårt område, vilket innebar att den gamla genomfartsvägen kunde stängas av.
Vid busshållplatsen på Fagerdalavägen, strax innan avfarten till Gamla Skolvägen, låg fram till år 1972 Hans Korkmans affär, Fagerdala livs. En lanthandel som också hade en sommaröppen kiosk vid vägen alldeles intill busshållplatsen, där det såldes dagstidningar, tobaksprodukter, godis och glass.
Historik Tomtägareföreingen
Byggnadsplanen för Västra Älvsala fastställdes den 16 april 1957. Avstyckning av de 76 tomterna genomfördes i en enda förrättning, vilken fastställdes den 7 mars 1958. På byggnadsplanekartan finns endast två byggnader redovisade, nämligen nuvarande Näckrosvägen 7 samt Näckrosvägen 9 (f.d. skolhus) Avstyckningskartan visar att byggandet av många tomter snabbt kom igång. Kartan redovisade tolv bebyggda fastigheter.
Den 21 juli 1957 träffades 15 av de nya tomtägarna till ett möte där man beslöt att bilda Västra Älvsala Tomtägarförening. Till interimsstyrelse valdes Anders Asp, Curt Stensvad och Arne Schultzberg.
Under de första åren var en viktig fråga områdets elektrifiering. År 1963 var detta klart. Under samma period lade föreningen stor möda på att förmå ”Tomtbolaget” att iordningställa vägar, bryggor och övriga gemensamma anläggningar till acceptabelt skick.
Sommartid ordnades simundervisning för barn och märkestagning av allt från Fisken och Simborgarmärket till Guldmagistern. Promovering under festliga former ägde rum i augusti.
År 1963 gick ett tiotal medlemmar samman och bildade en bastugrupp. Sedemera fick gruppen tillstånd att bygga en bastu nere vid sjön.
År 1966 träffades ett gåvoavtal med ägaren till Västra Älvsala 5:1, Henning Möllers dödsbo, vilket innebar att föreningen blev ägare till den fastigheten som omfattade 26 hektar mark, som bland annat innefattar vårt bad och hamnområdet. Men även ”allmänningarna” både på den södra och norra sidan av Bullandövägen. Samtidigt fick föreningen det fulla ansvaret för skötseln av grönområdena, tre kilometer vägar och andra gemensamma anläggningar.
Fastighetsbolaget ”Stockholm med Omnejd” hade anlagt ett tiotal djupborrade brunnar med handpumpar på vårt område. Vatten hämtades i dunkar till de olika fastigheterna. Så småningom restes krav på att få vatten fram till husen. Från år 1966 och framåt behandlades denna fråga på föreningens möten vid ett flertal tillfällen.
Först år 1977 beslutades att de tomtägare som så önskade kunde gå samman i brunnsgrupper, för att förse brunnarna med eldrivna pumpar, hydroforer och ledningar. Villkoren skulle regleras i överenskommelse med föreningen och innebar bland annat att tappkranar skulle finnas vid respektive ”brunnshus”, samt att hushållning med vatten skulle iakttagas. Beslutet resulterade i att eldrivna pumpar och ledningar med mera, anlades vid sju av brunnarna, där 42 fastigheter blev anslutna.
År 1982 bildade dessa fastighetsägare en särskild förening för förvaltning av dessa gemensamma brunnar med tillbehör – ”Vattengruppen i Älvsala Tomtägarförening”. Denna ingår sedan år 2002 i Västra Älvsala Tomtägareförening.
Väsentliga händelser under senare år
- År 1995 uppfördes en förrådsbyggnad vid sjön.
- År 1995 beslutades om att ersätta den s.k. roddbåtsbryggan med en flytbrygga i ett något sydligare läge. I samband med detta gjordes en extra utdebitering på 3000 kronor för samtliga medlemmar, vilket garanterar de som betalar en båtplats (om än inte en specifik båtplats). Vilken plats man får sig tilldelad och rätt att använda beslutas av styrelsen genom Hamnkapten.
- Åren 1995/96 genomfördes en naturvårdsanpassad avverkning.
- År 1996 slutfördes muddringen så att den nya bryggan kan komma på plats med 44 platser.
- År 1996 fastställdes också en hamnförordning, vilken reglerar vad som gäller för hamnen med bryggor och båtplatser.
- År 2002 beslutade föreningen om en stadgeändring, vilket ledde till att ”sommarvattnet” införlivades i föreningen.
- År 2003 revs det gamla hopptornet och ersattes med ett nytt.
- År 2004 reviderades ”båtplatsavtalet” som sändes till alla båtägare.
- År 2005 anlades en boulebana till vänster om redskapsboden vid bryggorna och roddbåtsbryggan ersattes med en ny.
- År 2023 reparerades hopptornet vid badplatsen.
- År 2023 Västra Älvsala Samfällighet bildades. Samfälligheten förvaltar all mark i Västra Älvsala 5:1 och vägarna i området. Bryggor, bastu och sommarvatten handhas av Västra Älvsala Tomtägarförening.
- År 2023-2024 genomfördes installation av kommunalt vatten och avlopp i hela området. Fastighetsägare har kunnat ansluta sina fastigheter sedan augusti år 2023.